Ho ho ho, my hard rocking amigos, amigas and beyond!

Satan Claws is coming to town, eller hur det nu heter… Är du en stenhård hårdrockare som jag och har blandade känslor för traditionellt julfirande? Längre behöver du inte vara rädd, för här följer några tips på hur man kan göra julen mera heavy metal-vänlig. Eller åtminstone hur julen kan tänkas se ut i min fantasi.

Julen, denna glädjens tid, präglas av Herrens glädjebudskap, glada människor och färggranna skyltfönster. Vackert, skulle man kunna tro. Men det gör det ganska svårt att vara mörk och dyster, när den mörkaste tiden på året lyses upp av glädjerop från alla håll. Glöm för all del inte att påminna alla om hur missnöjd du är med julen så att alla har det roligare. Du milde vad släkten kommer att uppskatta dig när du strålar av dysterhet i protest mot glädjen.

Spela den brutalaste death metal skivan du kan tänka dig på en volym som får julklockorna att ringa i öronen ännu på annandag jul. Dränk Michael Bublé och vännerna med bullrande gitarrer och brummande sång. Vackert. En av mina personliga favorit julsånger är “Silent Night, Bodom Night” av Finlands egna mirakel Children of Bodom. Efter allt finns det hemskt få saker som får mig på sämre humör än julmusik. Glöm inte heller att nu som då nämna att du inte tycker om julmusik.

Julmat, nam nam. Nå nej, skojar bara. Istället för att njuta av julens delikatesser lagar min kära mor julspagetti till mig, som är en form av carbonara med julskinka. Men visst kan man ju använda fantasin och hitta på vad som helst för progressiva julrätter.

Och varför ska allting vara rött, grönt och vitt? Har människor glömt bort skönheten av svart? I min ideala jul är dekorationerna svarta och av brutalare natur än vanliga juldekorationer; dödskallar, skelett och en miniatyrfigur av Lemmy Kilmister (för det är väl hans födelse vi firar?). Väldigt vackert. Någon julgran ryms inte i min fantasi, för det känns absurt att ha träd i sitt hus. Men en stor julkaktus skulle nog sitta fint, kaktusar är trots allt den brutalaste växt jag kan tänka mig.

Denna sarkastiska och något satiriska guide till en svart jul får gärna tillämpas i ens verklighet. Låt detta vara en uppmaning till att fira en sådan jul som var och en av oss vill. Vare sig det är frågan om en heavy metal-jul, “traditionell” jul eller något däremellan, är det viktigt att få uttrycka sig hur man bäst känner för det, även på julen. Trots allt har vi alla våra egna jultraditioner som gör vårt julfirande personligt och unikt. Viktigast av allt; fira med personer som är dig nära och kära.

I’m dreaming of a black Christmas!