Jag är genderqueer

“Fnissig” början:
Kön är en stor röra. Könsroller är förvirrande. Identitet är kaos. Normer suger. Samhället är en utmanande labyrint att orientera. Jag har oändligt med saker att tala om, men just nu, med Helsingfors Pride runt hörnet och på gång, tänkte jag gå in rakt på sak och flumma lite. (Straightforward is the only straight I am… punpunpun :’D …. googla ”pun” om du inte vet vad det är).

Rak sak:
Jag är genderqueer. Min könsidentitet, könsuttryck och identitet överlag är en hel massa wibbly wobbly gender bendery. Av definitioner passar demikvinna mest på min könsidentitet, men ordet klingar inte riktigt bra för mig, så jag använder genderqueer. Dessutom vill jag ta avstånd till binär och normer som känns obekväma, och genderqueer passar utmärkt för det ändamålet.
(”Demikvinna – används av personer som till (stor) del identifierar sig som kvinnor, men vars könsidentitet också innehåller andra aspekter” – vår ordlista)

Flumflum:
I och för sig definierar jag inte mig så mycket egentligen, så genderqueer är riktigt kul. Jag får liksom definiera mig själv, utan att ändå definiera mig alls. Visst är det fint med uttryck som är något flummiga och odefinierade? 😀

Notera att genderqueer är ett paraplybegrepp som betyder väldigt olika saker för olika mänskor. Så jag och din genderqueer granne kan ha väldigt olika sätt att uppleva, vara och definiera genderqueer. För mig betyder genderqueer friheten att vara jag, utan att begränsas av normer.

Mitt pronomen är hon. Hen godkänner jag också. Jag är definitivt inte man. Jag har ena foten i kvinnolådan, och andra foten utanför. Har inga större problem i förhållandet med min kropp, snarare är det förhållandet mellan mig och omvärlden som är problematisk, #normer. Det är okej att folk antar att jag är kvinna, för det stämmer nästan. Att anta att jag är man/manlig är däremot helt no-no. Jag kan förstå att det händer, men jag får ångest av det.

Jag kan tala om mig själv som kvinna och som en del av gruppen ”kvinnor”, men om någon annan än jag själv placerar mig i den gruppen så känns det obekvämt. Typ, t.ex. om det ska göras något i grupper, och gruppindelningen går i stil ”ni flickorna bildar en grupp och pojkarna en annan”… Fy. Dessutom är könsbinäret en hög av bajs, så även därför känns könsbaserade indelningar obekväma.

Min ovilja att klumpas ihop med kategorin ”kvinna” handlar om det att jag inte vill ses enbart som en representant för gruppen. Jag passar inte in i normen, och då jag klumpas ihop med dom ”normala” kvinnorna av andra mänskor förstärks min känsla av utanförskap och av att vara onormal. Att associeras med en kategori som har sina starka förväntningar på beteende, intressen och sätt att vara känns som att kedjas fast. Jag tappar min frihet att vara jag. Jag vill ses främst som en individ. Jag vill vara jag.

Sa jag redan att identitet är kaos och normer suger?

Beslutet att ta fast i ordet genderqueer, och via det frigöra mig själv från samhällets begränsande kedjor gjorde jag ganska hastigt, men bakom ligger nog en längre process av funderingar hit och dit. Om funderingarna på vägen hit, mer vad genderqueer betyder just för mig, och en massa annat kommer jag skriva mer ingående om i något skede. Men just nu är det viktigaste för mig att spränga låsen.

I fortsättningen tänker jag nog kalla mig själv tjej och kvinna alltid när det känns bra. Men jag vill inte att andra mänskor blint ska klumpa mig ihop med kvinnor. Jag vill inte ses som en representant av ett kön vars förväntade roll och sätt att vara är så annorlunda från hurdan jag är.

 

756tr

Random bild för frihetens skull

”Fnissig” historia till slut:
Slutliga beslutet om att ta avstånd och frigöra mig från ett antal idiotiska normer som känns obekväma gjorde jag efter att jag kommit på ”Free yourself from the shackles of society” som bildtext till en bild där jag i Tom of Finland inspirerad utstyrsel poserar med ett par handklovar.

Ni som känner mig kanske har sett bilden någonstans, men resten av er får använda fantasin.

Världens roligaste som jag är, måste jag ju hitta på en liten ordvits/pun till bildtexten så att den relaterar till bilden…

Så föddes
”Free yourself from the shackles of society”.

Nu tar jag mitt nya motto bokstavligen, och frigör mig själv. I am me, I am free.

Happy pride!

Over and out (of the closet),

-HB

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *