Abrocadabra, din sexualitet har ändrat!

Det är självklart att det finns en massa olika sätt att känna sig och identifiera sig i termer av sexualitet, romantiskt intresse och kön. Det uppkommer nya termer och gemenskaper på exempelvis sociala medier. Ibland brukar jag kolla upp bloggar som delar eller skriver inlägg om olika inriktningar, och läsa mer om de jag inte ännu hört om. Nyligen stötte jag på abrosexualitet/romanticism. Det innebär att ens intressen fluktuerar, från exempelvis asexualitet/aromantisicm till att vara demisexuell och homoromantisk och sedan kanske pansexuell och demiromantisk. Alltså i princip kan det byta eller fluktuera mellan vad som helst för inriktningar med olika tidsintervall.

På vilket sätt skiljer sig detta från andra sexuella och romantiska läggningar? Det är som att vara gender fluid men det handlar om läggning i stället för kön! Givetvis kan man ha flytande könsidentitet och vara abro. Som jag, antagligen.

Jag har identifierat mig som många olika saker sedan jag aktivt tog kontakt med min queera sida några år sedan. Oftast beskriver jag mig vagt, som queer, ibland som pan eller poly (-sexuell/-romantisk). Innan jag hittade begreppet abro funderade jag även på aromanticism och demisexualitet. Men saken är att jag aldrig riktigt har fått fastslaget ett begrepp eftersom mina känslor och intressen ändrar så ofta. Då jag första gången insåg att man inte behöver känna sig eller identifiera sig som antingen man eller kvinna var det en väldigt befriande känsla! Varför tog det månne så länge att inse det samma om läggning? 

Det tog länge att inse att det varierar ifall jag är intresserad av att ha romanser och förhållanden, eller om jag blir attraherad eller intresserad av någon och hurdana människor och till vilken grad, och vad mina behov är som singel eller i ett förhållande. Jag förbannade mig själv över varför jag alltid fick “kris” efter en viss tid efter att ha varit tillsammans med någon, ibland utan någon tydlig orsak. Det bara kändes konstigt, eller jobbigt, eller tråkigt att vara i förhållandet. Aldrig tänkte jag att det kunde vara något som bara “är jag”, och helt okej att ta upp med partnern. Det blev mycket växlande fram och tillbaka och jag våndades med vad jag ville och varför jag kände mig så… obestämd. (Förhållanden är sedan en annan femma, jag tycker det är bra att komma ihåg att det finns alternativ till monogami och att det finns många olika sätt att vara med någon – eller några. Och givetvis kan man vara lycklig utan förhållanden också! Men jag har exempelvis utöver monogama förhållanden testat vara i ett öppet förhållande, dejtat flera personer samtidigt men enskilt (polyamori, inte polygami) och är nu i ett queerplatoniskt (öppet) förhållande som fungerar bra.)

Egentligen är det inte överraskande att jag känner igen mig med begreppet abro, eftersom allt i mitt liv är ganska ostabilt, även utanför romantik och sexualitet ändrar mina intressen, passioner, känslor och min könsidentitet också väldigt ofta. Ibland hänger jag inte ens själv med i alla svängar då det kan kännas jobbigt och det kan bli ensamt då man inte känner att man hör hemma någonstans länge. Men i stället för att ifrågasätta virrvarret av känslor och intressen och försöka hålla fast mig vid en identitet med ska jag följa med strömmen och “fortsätta simma” så som Dory uttrycker det. För det är helt okej! Det betyder inte att jag lämnar allt bakom mig, men jag mår inte bra av att fastna i situationer eller intressen som inte längre känns bra. Ibland kan ett förhållande eller intresse fortsätta ifall parterna kan anpassa sig enligt nya omständigheter.  Förändring i en sak behöver inte betyda att man måste helt och hållet lämna något eller någon bakom sig.

Det är fint att synligheten för olika läggningar har ökat och normaliserats mer och mer, men då man inte helt hundraprocentigt kännt igen sig i någon sexuell identitet har det gett en känslan av att inte riktigt passa in i någon “familj”. Nu när jag hittat termen abro kommer jag säkert att fortsätta utforska mina intressen, känslor, och förändringarna i dem. Kanske jag hunnit komma underfund med ifall jag vill identifiera mig som abro innan årets Pride så jag kan gå runt och bära på en snygg flagga i grönt, vitt och pink?

Ps. Jag blev tipsad om Ash Hardells video om abrosexualitet/romanticism, ifall du är nyfiken kolla den här: https://www.youtube.com/watch?v=QkUBxBCHPrw

Just det, så påminner jag ännu att oberoende om du “hittat din läggning” eller inte tycker jag, och väldigt många andra, att du är en värdefull och “valid” queerperson! Det är fint att vara stolt över att vara lesbisk, bi, pan eller gay, men det är också cool att vara öppet abro, questioning, eller ha en läggning som inte är känd bland allmänheten, eller helt enkelt gå som queer. Ni är alla fina, glöm inte det<3

Våriga hälsningar av “Kameleonten”

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *